Tillverkning av bottnar

När jag har prövat och testat att tillverka olika typer av botten så har jag utgått från de svepformar som jag tidigare tillverkat. Jag har till de flesta använt alstavar som jag limmat ihop till en limfog.

Innan jag började så tittade jag i litteraturen efter olika former på botten och kom fram till att det finns inte hur mycket alternativ som helst. I de olika bottnar som jag kommer att redovisa så är någon del eller hela botten infälld i svepasken.

003

Här är en botten som ska vara helt infälld i svepasken. När jag provade för att få passformen så bra som möjligt så kom jag fram till att det enklaste sättet för mig är att innerdelen på faneret vid överlappningen har så rak skarp kant som möjligt.

004

Botten i svepformen.

När jag satte i botten så började jag fundera på kunskapskraven. Anders visade oss en text på vad vi skulle ställa för krav på oss i detta fördjupningsarbete. Den sida han visade oss motsvarade kunskapskrav A för årskurs 9. Ett av kraven är ”med precision”. Vad är precision? Är det okej med den lilla glipa som jag fick mellan botten och formen eller inte? En fråga som är värd att diskutera. Jag tillverkade en till som fick bättre passform.

006

Här har jag tillverkat en dubbel botten med rak kant. Jag tog en 4mm playwood, ritade efter insidan av svepformen och slipade till den. Därefter så limmade ihop playwooden och min limfog av al, satte den på plats i svepformen och slipade en rak kant. I böckerna jag läst så använder dom en 6 mm skiva som de fäller in, riktigt varför framgår inte. Hållfasthet? Jag tycker att det fungerar bra med 4mm.

007

Botten på plats i svepformen.

003 (3)

Dubbel botten som den förra men med en botten med utstickande kant.

002

Här tillverkar jag en botten som ska sättas fast med träplugg. Till skillnad mot de tidigare bottnar som jag redovisat så har jag här en tjockare del (8mm) som är infälld i formen, detta för att kunna slå i pluggen i botten. Här behöver jag inte använda något lim för att fästa botten.

005 - Kopia

Botten på plats i formen.

001

Den sista form av botten som jag tillverkat är en falsad botten som jag tänkt ska vara med en utskjutande rundad kant. Det är den botten som skapat mig mest problem. Det som varit problem är när jag sågat ut falsen. Jag började med att på botten rita innerkanten på svepformen, därefter ritade jag ca en centimeterrunt utanför svepformen, som jag sågade ut. Sen tog jag en liten fanerbit som jag limmade på en bit playwood (bild), som spände jag ihop det med locket. Min tanke är att jag håller sågen mot faneret när jag sågar för att få en så rak falskant som möjligt. På sågen tejpade jag så långt som jag ska såga in.

001 (2)

När jag sågat klart så använde jag ett stämjärn för att skära till den inre kanten. Mitt första försök blev inte så lyckat. Fals kanten blev inte så jämn vilket märktes när jag satte den i svepformen. Jag tror att jag inte var tillräckligt noga med att hålla sågen mot faneret när jag sågade.

Nytt försök, ny botten. Denna gång så tog jag björkstavar och limmade ihop. Hårdare träslag, fungerar kanske lite bättre. Falskanten blev betydligt bättre denna gången, men problemet med detta försök är att jag sågat för långt in i förhållande till där jag ska skära av. Följden blev att ytterkanten på den del som ska fällas in är rätt så skör. Jag håller på med ytterligare ett försök där jag limmat på en tjockare fenerbit till mallen som jag sågar efter. Återkommer med resultat.

003 (2)

Här är resultatet som det hitintills ser ut.

I mitt fortsatta arbete kommer jag förutom att göra ett ytterligare försök med falsad botten att koncentrera mig på några olika former av lock.

Advertisements

2 reaktioner på ”Tillverkning av bottnar

  1. I din text reflekterar du över bedömningskriteriet ”med precision” som vi finner under de långsiktliga målen: ”Förmågan att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker.”
    Jag har fått uppfattningen att vi ofta misstolkar denna förmåga och tolkar det som om det handlar om förmågan att hantera enstaka verktyg, såga raka snitt och inpassning av delar utan glipor m.m. I skolverkets bedömningsstöd förtydligar de progression och begrepp enligt följande: ”Uttrycken I HUVUDSAK FUNGERANDE, ÄNDAMÅLSENLIGT och ÄNDAMÅLSENLIGT med PRECISION, används för att ange hur utvecklad elevens förmåga är att bland annat välja, använda och kombinera strategier, metoder, verktyg och redskap”.
    De ger följande exempel: ”Till exempel löda med en lämplig kombination av olika lod på ett säkert sätt. Karda, färga och tova ull på lämpligt sätt och i lagom mängd i förhållande till ett visst slöjdarbete”.
    Skolverket använder sig alltså av begreppet ”precision” som en teknisk term och inte praktisk. /Eddie

    Gilla

    1. Hej Eddie.
      Intressant. Så som jag har även Ylva tolkat det. Det är kanske helt fel. Har det alltså inget med noggrannhet (passform i detta fall) i tillverkningen att göra?

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s