Sammanfattning, reflektioner kring mitt arbete

Jag valde att arbeta med svepteknik i mitt fördjupningsarbete. Anledningen är att jag själv vill bredda mina kunskaper inom detta område och att jag för några år sen fick en liten ”förkärlek” för denna teknik då jag fick en ”snusdosa” tillverkad med i tekniken som min farfar haft. Dosan är från början av 1900-talet och det är det enda minne jag har av min farfar då han dog redan innan min pappa föddes.

Historiskt sett har tekniken anor från tidig järnålder. Troligtvis har tekniken sitt ursprung i centrala delarna av Europa. Till Skandinavien så vet man att tekniken fanns under vikingatiden, vilket fastslagits genom ett fynd i Oseberg i Norge.

Sveptekniken blev mycket populär och fick en stor betydelse i Skandinavien. Anledningarna till det är flera, bla så hade vi stor tillgång till rätt virke, det var enklare att tillverka och det behövdes mindre material i förhållande till laggkärlen, fungerade väl i praktiken

I tekniken kunde man se skillnader mellan de södra och norra landsändarna. Vad gäller bottnar så fällde man in hela botten i svepet medan man i norr gjorde en fals så att halva botten fälldes in och hälften under svepet. En annan sak som kunde skilja var dekoren.

Användningsområde: olika typer av förvaring exempelvis smör, matvaror, personliga tillhörigheter som näsduk och psalmbok mm. De större svepen kan sägas vara en föregångare till resväskorna.

I mitt arbete så valde jag att arbeta med tre olika arbetsområde Ändavslut/överlappning, botten och lock.

Jag började mitt arbete med lite olika provbitar där jag provade olika ändavslut och hopsättning av svepändarna.

i hopsättningen så provade jag både nitning och sömnad. Det jag kan konstatera efter de proven var att koppar- och mässingsniten var lite för hård, en hel del svep sprack. Däremot så fungerade det bra med aluminiumnit och även med popnit. I sömnaden använde jag mig av björkrot och provade tre olika sorters stygn. Lärdomen jag drog här var att inte borra lika stort hål där man bara drog igenom björkroten en gång. Stor del av hålet syntes där. En ytterligare sak som visade sig senare är att det är betydligt enklare att lyckas på små provbitar än formade svep.

När det gällde att forma svepen så använde jag mig av en färdig svepmall, en som jag tillverkade efter en färdig mall och en som jag tillverkade själv. Jag använde almfaner. Här hade jag problem med den som jag tillverkade själv, en rund form där svepet blev allt annat än rund. Troligtvis så har vinkeln för fästet av faneret blivit fel. Efter ett par försök så svepte jag ett och ett halvt varv runt mallen och då fungerade det betydligt bättre.

När det gällde faneret så hade jag problem med dom där jag sågat ut ändavslut innan jag basade och formade dom. Som basning använde jag mig av hett vatten. Problemet var att faneret sprack när jag skulle forma det. Troligtvis så behövs det någon annan form av basning för att det ska lyckas bättre.

Vad gäller lock och botten så tycker jag att arbetet fungerade bra. Det jag hade problem med var när jag skulle såga ut en fals till botten. Antingen sågade jag för lite eller för mycket, till slut så fick jag en som var okej men här finns mycket kvar att träna på. Jag hade även problem när jag skulle såga av en del av svepet som skulle användas som lock. Jag sågade i bandsågen men det blev inte rakt. Det slutade efter ett antal försök att jag sågade för hand.

Fel

En del av det material som det inte blev något av förutom lärdom.

Mitt arbete gick väl i vågor, ibland flöt det på bra ibland gick det lite trögare. Jag hade en tendens att ”flyta ut” och inte hålla mig till det jag skulle vilket medförde att det blev lite saker tillverkade som inte var meningen.

Vad har jag lärt mig? Jag tycker själv att jag har breddat mig inom området jag arbetat med . Har blivit säkrare och kommit på små olika knep vid tillverkning inom de olika delarna.

Har jag nytta i framtiden av mitt arbete?  Det är jag övertygad om, framför allt i mitt arbete med eleverna, Kan ge dom fler alternativ och kommer säkert att känna mig säkrare när jag ställs inför problem och frågor.

Fortsatt arbete? Jag skulle vilja fortsätta men då prova lite annat material, nu har jag använt mig av al och almfaner samt lite björk.

Lock

Innan jag redogör för mina lock så skulle jag återkomma till mitt försök med falsad botten. Jag gjorde en ny mall med tjockare fals (4mm) och det fungerade bättre. Fortfarande behövs det mer träning för att det ska bli riktigt bra och då menar jag att såga rätt djup (inte för mycket och inte för lite)innan jag skär bort överskottet med ett stämjärn.

 

När det gäller mina lock så har jag försökt att tillverka dom så att när jag tar i handtaget/locket så är det inte bara locket som jag går i väg med utan hela asken. Givetvis lite beroende på vikten på det man har i asken.

Lock 1.

Lock 1,1

Lock 1,2

Lock 1

Jag börjar med det traditionella locket till svepasken. Här är min tanke att jag ska göra en förskjuten överlappning där man i burkens yttre svepände gör ett urtag som svarar mot lockets inre ände. Jag tillverkade ”kärringar” för att fixera lockets sarg, formade och limmade ihop. Sedan så slipade jag till locket som skulle fällas in i sargen. Fungerade bra tills jag satte ihop det. Rent utseendemässigt såg det inte bra ut olika färger på ask och lock trots samma träslag i faneret. Problemet var att jag inte sparat den biten på fanerskivan som jag sågade av när jag skulle tillverka svepformen. Det jag lärde mig här var att samma träslag olika skivor är ingen garanti för att det ska se likadant ut. Gjorde om och gjorde rätt, vilket också visade sig i resultatet.

Lock 2.

Lock 3

Lock 3,1

Här har jag tillverkat ett dubbelt lock där jag limmat samman brädor till de två delarna. Jag ritade efter insidan på svepformen, sågade och slipade till den delen som ska vara infälld. Sen limmade jag ihop de två delarna och slipade en rak kant längs med svepen. Jag gjorde den infällda delen relativt grov (8mm) så att den har ett större fäste när jag ska lyfta asken. Jag tror inte att man kan ha allt för mycket i asken för att det ska fungera. Jag gjorde även ett litet handtag så att det ska vara lite lättare att ta tag i.

lock 3.

Lock 2.1

Lock 2

Här har jag tillverkat ett lock var att såga av den delen som ska vara lock från den svepta formen och sen limma på en tunnare faner på insidan av asken för att kunna trä på locket. När jag skulle såga i bandsågen så dök det första problemet upp. Det blev inte rakt när jag sågade utan det skilde några millimeter i höjdskillnad vilket väl syntes när man satte ihop delarna. Gjorde ett nytt försök med samma resultat. På mitt tredje försök så sågade jag med en handsåg och slipade sen kanterna jämna.

Nästa problem kom när jag skulle sätta en fanerbit insidan, började med att prova en 3mm fanerbit vilken jag tycker blev för grov. Provade att slipa den tunnare men det hände inget.

Vad göra? Kanske det går att såga den tunnare i bandsågen, bytte klinga till en ny och provade att såga en 3 mm lite tunnare vilket inte blev bra. Tog en bit björk (hade inte alm) och provade att tillveka en egen tunn fanerbit, vilket gick bra. Basade, formade och limmade och satte på locket. Allt frid och fröjd.

Tills dagen efter när jag skulle ta av locket. Satt stenhårt, fick inte av det med händerna. Tog hjälp, men inte. Jag fick till slut bända upp det med hjälp av en skruvmejsel vilket fick till följd att det blev små märken på asken. Troligtvis hade det tunna faneret slagit sig under natten. Slipade på insidan av locket och det tunna faneret men inget hjälpte. Fick ett tips av min kollega att inte ha så kant på det tunna faneret utan slipa ner det. Slipade det från drygt 2 cm till 1,5 och det funkade. Har varje dag sen dess provat så att locket går att öppna.

 

Lock 4.

 

Lock 5,2

Lock 5

I min projektplan så skrev jag att jag skulle koncentrera mig på svepasken. Vad gäller lock så finns det inte i grunderna många fler alternativ att tillverka på om man inte vill gå in på dekor och ytbehandling, vilket jag inte tänkt göra.

locket som jag nu ska redogöra för blir i stället till ett skrin. Idén till locket fick jag från Gert och Inger Ljungbergs bok Svepteknik. Ett lock med mellanvägg där lockets gångjärn fästes. Locket var relativt lätt att tillverka men att montera ihop det skapade lite problem, och problemet var gångjärnen. Mellanväggen fäste jag i svepformen med träplugg. När jag skulle montera gångjärnen så hade jag två problem. Det första var att hitta rätt höjd på mellanväggen. Det andra var att de tunna mässingsskruvarna bröts av när jag skulle skruva av dem. Efter många försök och lite flyttande av gångjärnen så fungerade det.

Lock 5.

Lock 4

Lock 4,1

Även idén till detta lock hittade jag i samma bok. Tänkte att jag kan ju inte kopiera av två lock från boken så jag gjorde små förändringar.

Jag började med att dela locket i två delar en större och en mindre. Den mindre delen fäste jag i svepformen och den större delen blir öppningsbar. Jag gjorde en egen design på mina gångjärn som jag tillverkade i trä. limmade sen på dom på locket. Efter som jag har haft i min tanke att när jag tillverkat mina lock att jag ska kunna ta i locket och kunna gå iväg med asken så var jag tvungen att komma på någon form av låsning till den öppningsbara delen. Jag limmade fast en typ av ståndare i änden i vilket jag borrade ett hål så att jag där jag kan sätta dit en kil så att locket blir stängt. Blev nöjd med resultatet förutom att jag inte var tillräckligt noggrann när jag borrade. Det blev lite snett vilket syns när man sätter i kilen.

Lock 6.

Nu tog idéerna, orken och tiden slut.

Lock 6.1

Det blev en korg med ett handtag som jag sytt fast med björkrot.

 

Tillverkning av bottnar

När jag har prövat och testat att tillverka olika typer av botten så har jag utgått från de svepformar som jag tidigare tillverkat. Jag har till de flesta använt alstavar som jag limmat ihop till en limfog.

Innan jag började så tittade jag i litteraturen efter olika former på botten och kom fram till att det finns inte hur mycket alternativ som helst. I de olika bottnar som jag kommer att redovisa så är någon del eller hela botten infälld i svepasken.

003

Här är en botten som ska vara helt infälld i svepasken. När jag provade för att få passformen så bra som möjligt så kom jag fram till att det enklaste sättet för mig är att innerdelen på faneret vid överlappningen har så rak skarp kant som möjligt.

004

Botten i svepformen.

När jag satte i botten så började jag fundera på kunskapskraven. Anders visade oss en text på vad vi skulle ställa för krav på oss i detta fördjupningsarbete. Den sida han visade oss motsvarade kunskapskrav A för årskurs 9. Ett av kraven är ”med precision”. Vad är precision? Är det okej med den lilla glipa som jag fick mellan botten och formen eller inte? En fråga som är värd att diskutera. Jag tillverkade en till som fick bättre passform.

006

Här har jag tillverkat en dubbel botten med rak kant. Jag tog en 4mm playwood, ritade efter insidan av svepformen och slipade till den. Därefter så limmade ihop playwooden och min limfog av al, satte den på plats i svepformen och slipade en rak kant. I böckerna jag läst så använder dom en 6 mm skiva som de fäller in, riktigt varför framgår inte. Hållfasthet? Jag tycker att det fungerar bra med 4mm.

007

Botten på plats i svepformen.

003 (3)

Dubbel botten som den förra men med en botten med utstickande kant.

002

Här tillverkar jag en botten som ska sättas fast med träplugg. Till skillnad mot de tidigare bottnar som jag redovisat så har jag här en tjockare del (8mm) som är infälld i formen, detta för att kunna slå i pluggen i botten. Här behöver jag inte använda något lim för att fästa botten.

005 - Kopia

Botten på plats i formen.

001

Den sista form av botten som jag tillverkat är en falsad botten som jag tänkt ska vara med en utskjutande rundad kant. Det är den botten som skapat mig mest problem. Det som varit problem är när jag sågat ut falsen. Jag började med att på botten rita innerkanten på svepformen, därefter ritade jag ca en centimeterrunt utanför svepformen, som jag sågade ut. Sen tog jag en liten fanerbit som jag limmade på en bit playwood (bild), som spände jag ihop det med locket. Min tanke är att jag håller sågen mot faneret när jag sågar för att få en så rak falskant som möjligt. På sågen tejpade jag så långt som jag ska såga in.

001 (2)

När jag sågat klart så använde jag ett stämjärn för att skära till den inre kanten. Mitt första försök blev inte så lyckat. Fals kanten blev inte så jämn vilket märktes när jag satte den i svepformen. Jag tror att jag inte var tillräckligt noga med att hålla sågen mot faneret när jag sågade.

Nytt försök, ny botten. Denna gång så tog jag björkstavar och limmade ihop. Hårdare träslag, fungerar kanske lite bättre. Falskanten blev betydligt bättre denna gången, men problemet med detta försök är att jag sågat för långt in i förhållande till där jag ska skära av. Följden blev att ytterkanten på den del som ska fällas in är rätt så skör. Jag håller på med ytterligare ett försök där jag limmat på en tjockare fenerbit till mallen som jag sågar efter. Återkommer med resultat.

003 (2)

Här är resultatet som det hitintills ser ut.

I mitt fortsatta arbete kommer jag förutom att göra ett ytterligare försök med falsad botten att koncentrera mig på några olika former av lock.

Ihopsättning och dekor av svepaskar

Jag har format ett antal svepformar där jag har provat lite olika former av dekor och ändavslut. Till svepaskar har använt fanér av alm och de har jag blötlagt i allt mellan 20 minuter upp till ett dygn. Det jag kan konstatera är att ju längre fanéret ligger i blöt ju lättare är det att forma det.

Jag provade två olika sätt med fanéren. Det första var att jag sågade ut formen på ändavluten och även genombruten dekor innan jag blötlade och formade dem. Det andra var att jag blötlade och formade och därefter så sågade jag ändavsluten. Det finns för och nackdelar med de olika sätten. Att såga innan var lättare än att göra det när det var format, däremot så hade de svepen som jag sågade innan en tendens att spricka när jag formade dom.

Jag kommer här nedan visa lite bilder på mina olika svepaskar och en liten kommentar.

Svep 1

Här har jag satt ihop svepändarna med popnit utan att limma. Enkelt sätt men kanske inte så dekorativt. En nackdel är att det blir klumpar av popniten på insidan.

Svep2

Här har jag bankat aluminiumnit och gjort ett dekorativt avslut. Att tänka på här är att man klipper av alla nitar lika långt så de kullriga huvudena blir lika stora. Har ändrat mig lite angående nitar, blev lite snyggare än jag tyckt innan.

Svep 5

Genombruten dekor som jag sågat efter att jag format. Hade lite problem med att få det yttre fanéret att fästa runt hela hjärtat när jag limmade. Hade nog för lite lim men ville heller inte ha för mycket då det är svårt att slipa bort inne i hjärtat.

Svep 3

Tre olika typer av dekoration. Sågat ett spetsigt ändavslut, sågat en genombruten dekor (som jag målat på det inre fanéret innan jag limmade) och sytt med kedjestygn.

Lite reflektioner: När det gäller kedjestygnen så  följde formen på ändavslutet och tänkte göra det i ett stycke men det gick inte utan jag fick sy uppifrån och in till mitten, göra ett avslut och sedan sy nerifrån till mitten. En annan lärdom är att vara noggrann när man limmar ihop ändavsluten. Jag hade målat den svarta bakgrunden innan jag limmade och när jag limmat så täcker inte den svarta färgen hela hjärtat.

Svep 4

Genombruten dekor som jag sågade innan jag formade. Sprack i änden när jag formade, det jag inte riktigt vet är hur länge fanéret låg i blöt. Hade kanske fungerat om det legat längre. Jag målade i dekoren efter att jag limmat och tänkte att den färg som kommer på det yttre fanéret slipar jag väck, men det var inte så enkelt som jag trodde då färgen på vissa ställe trängt djupt in i fanéret.

Svep 6

Här har jag sytt med korsstygn som är relativt enkelt. Här har jag gjort ett urtag i svepets yttre svepände som sedan ska svara mot lockets inre ände.

Svep 7

Här sågade jag ändavslutet innan jag formade och det höll. Kan vara för att jag inte gjorde någon genombruten dekor. Sytt med stjälkstygn, där man går vid sidan om föregående stygn till skillnad mot kedjestygnen där man går igenom.

Svep 8

Denna formen har jag gjort med tanke på locket där den avsågade övre delen ska användas till lock. På insidan av asken ska jag limma på ett tunt fanér som jag ska kunna trä locket på.

Svep 9

Några av mina misslyckade försök. Sprucken ända, inte cirkelformat, filat och slipat ändarna fel så att de inte gick att limma ihop. Det är bara att konstatera att ibland går det för fort.

Näst steg är att tillverka lock och botten av olika form till dessa svep. Jag har givetvis haft en tanke när jag format svepen hur jag ska göra en del lock och bottnar. Jag har även tillverkat en del då jag inte kunnat vänta. Kommer att redovisa dessa vid ett annat tillfälle.

Lite hjälpredskap

002003

På skolan har vi färdiga svepmallar för att kunna svepa faneret, dock så är det mest ovala mallar. Fick för mig att göra en egen som ska vara rund. Tog och limma ihop skivor så att jag fick rätt höjd, därefter så sågade jag ut min form, sågade in lite (bilden ovan) och satte dit en fästplåt i mässing. Detta för att kunna få fast början på faneret och formade därefter svepet. När faneret torkat så blev det inte cirkelformat i början, har nog sågat in för mycket.

Jag tog en längre bit faner och svepte den runt ett och ett halvt varv. Min tanke var att göra ändavslutet vid den röda pilen (bild under) och såga av i båda ändarna av faneret. Efter ett dygns väntan så var det dags att kolla om det fungerade, vilket det gjorde betydligt bättre än vid första försöket.

Jag har även tillverkat spännklossar för att kunna limma ihop ändarna.

001 (2)

Jag har också gjort en slipplatta för att få under- och ovansidan jämna efter limning.

Avbarkning av björkrot

030 Försök till avbarkning. När jag har sytt mina olika ändavslutningar så har jag använt inköpt färdigavbarkad björkrot. Jag fick björkrot av min kollega som hon själv varit ute och plockat. Det sättet jag hittade att avbarka roten är som Örjan Larsson visar i boken äskor och askar. Enligt honom så ska man skrapa av barken med en trästicka. Jag har provat och det kan säkert fungera men tar lång tid. Har varit ute på nätet och letat efter andra sätt men inte hittat något. Funderar på (vilket det säkert har) om det har stor betydelse om roten är färsk (nyplockad) eller inte. Tacksam för tips.

Ändavslut sömnad

048

Provbitar med ändavslut och sömnad.

Jag har provat att göra ett antal överlappningar med ändavslut och olika sorters stygn.  Ändavsluten har jag format och även använt mig av genombruten dekor. Det har fungerat relativt enkelt med de här små provbitarna. I min planering när jag ska svepa mina askar så har jag tänkt mig att forma ändarna på en del svep innan jag basar och formar svepen.

I litteraturen så läser jag att man bör göra detta efter att svepet torkat och lossats från mallen. Risken med att forma det innan är som Gert Ljungberg skriver i sin bok Svepteknik är att det är svårt att räkna ut den exakta längden på svepet och därmed positionen för svepänden. En annan risk är att en alltför detaljerad form kan spricka av påfrestningarna då materialet böjs. Ser fram emot hur det kommer att fungera.

Det material jag använt mig av när jag har sytt mina olika sorters stygn är björkrot.

De stygn jag har använt mig av är Kedjestygn, Korsstygn och Stjälkstygn. Det sistnämnda är inget jag har sett i någon litteratur utan vi pratade om dem vid träffen i Linköping. Namnet på dem fick jag av vår textillärare.

Kedjestygnen är kanske det svåraste stygnet att sy, men det stygnet som enligt litteraturen är det vanligaste förekommande. Svårigheten är att man får göra hål i föregående stygn och trä igenom roten för att gå vidare med ett nytt stygn. Denna typ av stygn har jag provat vid ett flertal tillfälle och tycker att det fungerar bra. Roten är tålig och det gäller att blötlägga den i god tid.

Korsstygn är inget som jag gjort tidigare och vid första tillfället så letade jag i böckerna hur man skulle tillverka det så blev jag lite konfunderad då jag inte i någon bok hittade någon instruktion som jag gjorde med kedjestygnet. Efter att ha provat något stygn så förstår jag varför det inte är någon instruktion då det är väldigt enkelt att tillverka dem. Dock så fick jag lite bassning när jag kom hem och visade dem. ”Det ska se lika snyggt ut på baksidan som på framsidan”, får väl skärpa mig till nästa gång.

Stjälkstygn är inte någon form som står med i litteraturen utan det var Anders som berättade om dem vid vår senaste träff. Man tillverkar dom på samma sätt som kedjestygnen men istället för att gå igenom roten så går man vid sidan om. Utseendemässigt kanske det stygnet som tilltalar mig mest.

Det man bör tänka på när man syr de olika stygnen är att roten är blötlagd och att man inte borrar för stora hål i förhållande till dimensionen på roten. Det är också en smaksak hur stor dimension man har på björkroten.

I mitt fortsatta arbete så har jag basat och format ett tiotal olika svep där jag kommer att använda mig av nitar, stygn och olika ändavslut.