Nitar

049

Provbitar med aluminiumnit och popnit

001

Egentillverkad nitdyna.

Jag har nu avslutat mina försök med nitar som hopsättning vid överlappningen till mina svepaskar. Eftersom jag inte har någon nitdyna att använda för att få ett stabilare underlag när jag bankar niten så tillverkade jag en egen vilket fungerade utmärkt. Jag tog ett plattjärn och olika dimensioner på metallborr och borrade ned så att huvudet på den kullriga niten fick plats där.

Jag har även provat popnit som hopsättning vilket fungerade mycket väl och ett relativt enkelt att få det att fungera.

Sammanfattningsvis av mina försök av nitar som hopsättning så kan jag konstatera att alla de typer av nitar som jag använt fungerar. Det gäller att vara försiktigare med koppar- och mässingsnit eftersom det är hårdare material att banka och faneret lätt spricker. Niten är idag ersatt av limmet när det gäller att hålla samman fanerbitarna och  används idag för att höja det estetiska värdet. Om jag kommer att använda nitar i fortsättningen, vilket jag inte är så säker på (beroende på att jag inte tycker det så snyggt på askarna med nitar) så skulle jag använda aluminiumnitar och popnit. Anledningen till detta är att det är enklare att hantera och få det att fungera och samtidigt är det som jag tycker ser bäst ut.

Det jag inte provat med nitar som Gert Ljungberg föreslår i boken Svepteknik är att gjuta egna tennitar för att få ett mjukare material. Får jag tid och möjlighet kommer jag eventuellt att prova detta.

Annonser

Nya försök

Efter lite tips om hur jag kunde göra för att få det att fungera med koppar- och mässingsnit så provade jag på nytt med dessa nitar.

Jag ändrade på tre saker. Jag använde nitar med platt huvud i stället för kullrigt (lättare med motståndet när jag bankade niten), tejpade fanérbiten (vid sågning gör det att fanéret inte spricker så lätt) och klippte av längre på baksidan så att det inte blev så mycket att banka.

Om det var något av detta eller tipset om mindre hammare och lättare på handen vet jag inte men det fungerade.

Jag gjorde även några provbitar med kedje- och korsstygn. Kedjestygn har jag provat på tidigare och det finns väl illustrerat i litteraturen steg för steg hur det ska gå till. Däremot så hittade jag inga instruktioner vad gällde korsstygn, när jag väl provat så förstår jag varför, det var relativt enkelt. Det jag lärde mig var att det är bra att ah en vass syl och en plattång nära till hands när man syr.

Överlappning, ändavslut

Då har jag efter att läst igenom litteratur och även tittat lite på internet påbörjat mitt praktiska arbete. Jag har valt att börja med överlappning och ändavslut på svepasken.

Jag tänker att prova på att göra på två olika sätt. Det ena är att jag blötlägger och formar fanérbitarna innan jag sågar och slipar ändavsluten. Det andra är att jag sågar och slipar först och därefter blötlägger och formar. Syftet med detta är att ta reda på vilket sätt som ger bäst resultat. Jag har tidigare endast blötlagt först, därefter sågat och slipat. Svårigheten med detta som jag har upplevt det är att det har varit lite svårt att komma åt att hålla och såga då fanéret är format.

Nitar.

Nitar var tillsammans med sömnad det sättet som man förr i tiden fixerade ändarna på svepet. Materialet i nitarna var oftast i tenn eller bly. Numera är nitar  och sömnad oftast en utseendefråga då limmet ersatt vad gäller att sammanfoga ändarna på svepet.

Jag gjorde ett provexemplar med två fanérbitar (ej formade) där jag nitade ihop överlappningen.             Jag använde mig av tre olika typer av nitar (färdig nitar med kullrigt huvud): Aluminiumnit, kopparnit och mässingsnit.

Resultatet av detta prov blev att aluminiumniten går utmärkt att använda medan både koppar- och mässingsniten upplevde jag att det var för hårt material. Jag fick banka så hårt att fenérbiten sprack. I fortsättningen när jag gör min överlappning kommer jag att använda mig av aluminiumnitar.

Jag kommer under veckan att fortsätta med att göra motsvarande med sömnad och med björkrot prova olika sorters stygn.

Presentation och reviderad tidsplan

Jag arbetar som slöjdlärare i Hässleholms kommun. Detta har jag gjort i sex år och samtidigt med mitt arbete så går jag och läser (på distans) en fördjupningskurs i slöjd på Linköpings universitet.

Tekniken jag valt att fördjupa och bredda mina kunskaper i är sveptekniken. Anledningen till att jag valde denna teknik är att jag tycker den är intressant och rolig att jobba med. Den lilla kunskap jag har inom området idag är det min föregångare lärde mig innan han gick i pension.

Redovisning och fortlöpande arbete i min fördjupning kommer jag att redovisa i denna blogg

Mål: Jag ska fördjupa och bredda mina kunskaper i olika delar inom sveptekniken.

Syfte: Syftet är att jag ska kunna använda mina kunskaper när jag tillverkar svepaskar samt även kunna ge mina elever bättre hjälp och kunna erbjuda fler alternativ när det gäller tillverkning av svepaskar.

Innehåll: I mitt arbete kommer jag att koncentrera mig på svepasken med delarna:

Överlappning och ändavslut

Botten och lock

Tidsplan:

Vecka 6-7: Tidsplan och genomläsning av litteratur

Vecka 8-10: Provbitar ändavslut, sömnad och nitar

Vecka 11-13 Forma svepaskar, Botten

Vecka 14-16: Lock

Vecka 17: Sammansättning av svep

Vecka 18-19: Sammanställning av fördjupningsarbetet

Vecka 20: Redovisning

Litteratur:

Äskor och askar av Örjan Larsson

Svepteknik askar, äskor & brickor av Gert Ljungberg och Inger A:son Ljungberg

Spån, svep och lagg Tre tekniker i trä av Gert Ljungberg och Inger A:son Ljungberg